Johan Falk

De senaste helgerna har jag sett två av de nyare Johan Falk filmerna – ”Gruppen för särskilda insatser” och ”Vapenbröder”. Jag kan erkänna direkt att jag inte är den som kastar mig över svenska filmer. Inte för att det inte finns några bra, det händer bara inte så ofta att de lockar mig. Jag har för mig att jag tyckte att de tre första filmerna om polisen Falk var helt okej (Noll tolerans, Livvakterna och Den tredje vågen) och det tycker jag att även de här två var. Actionfilmer är väl det jag tycker att svenska filmskapare är sämst på. Ofta låter det löjligt och krystat när de ska vara tuffa grabbar. Så blir det ett par gånger i dessa filmer också. Främst tycker jag att detta dyker upp när poliserna pratar med varandra. När de ska vara lite ”tjena grabben” med varandra eller då det blir lite mycket polistermer. Det låter bara inte trovärdigt. Sen är det något med Jakob Eklund när han pratar som stör mig något så oerhört. Nu är det nog så han pratar på riktigt så det går inte att göra så mycket åt men för mig låter det så fejkat på något sätt. En som däremot är lysande är Joel Kinnaman som spelar Frank Wagner. För mig är det han som gör filmerna. Handlingen har funkat bra i båda filmerna. Ibland blir det dock lite overkligt. Bland annat att de kriminella är så sjukt odiskreta hela tiden utan att någon lägger märke till dem. Som till exempel i ”Vapenbröder” där ca 10 stycken står och lastar bilarna med vapen mitt på ljusa dagen i en helt vanlig gata. Visst de har täckt över vapnen med filtar men vilken människa hade inte reagerat och ringt polisen om man fick syn på 10 mörklädda skummisar med skyddsvästar utanför huset? Nåväl, de funkar ändå som lite lagom underhållning men tänk på att se dem i rätt ordning vilken är som följer

Gruppen för särskilda insatser
Vapenbröder
National Target
Leo Gaut
Operation Näktergal
De fredlösa