Det som är så härligt med "Mästarnas Mästare" på SVT är att man sätter ihop ett gäng människor i ett vackert hus på en vacker plats men sen går det inte ut på att vinkla saker och pusha folket så att det skapas intriger och konflikter. Här har man en skön tid tillsammans med fokus på tävlingarna. Alla vill vinna, alla ger järnet med inte på bekostnad av andra. Inte hittills i alla fall :) Jag höll med hela mitt hjärta på Kenny Bräck i duellen och blev väldigt glad när han vann. Ser mycket hellre honom i fler avsnitt än George Scott. Sen var det ju så himla härligt att se filmen om Pekka. Han är så jävla skön. Hur ball var det inte att han hade sprungit en gång i sitt liv, en 6 km runda när han spelade i Färjstad, och då kom han aldrig i mål. De fick hämta honom! :) Nog för att jag visste att han aldrig gillade att träna. Grym var han i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar