Förutom den fantastiska musiken i programmet så är det riktigt roligt att lära känna artisterna. Visst, jag fattar att det nödvändigtvis inte alltid är deras rätta personlighet som de visar och allt som visas kan ju vara klippt så det blir bra TV men en viss uppfattning får man ju ändå om dem som personer och artister. Jag tycker till exempel att Lena Philipsson verkar hur skön som helst. Hon har så härlig humor och självdistans. Jag tycker E-type verkar lika ödmjuk och trevlig som jag alltid trott att han varit. Laleh verkar väldigt blyg och speciell men det tror jag bidrar till den fantastiska artist hon är och de underbara låtarna hon skriver. Mikael Wiehe är ju en sådan jag ändrat helt uppfattning om. Gillade inte alls honom innan detta men nu tycker jag han är riktigt rolig. Timbuktu känns det som om jag ”känner” lite mer sen innan för jag har hört honom så mycket på P3. Eva Dahlgren har fått visa en mycket roligare sida en den lite deppiga som gärna framställs annars. Tomas Ledin tyckte jag verkade himla ödmjuk i första avsnittet som handlade om honom men ju mer jag ser honom ju mer självgod tycker jag han verkar. Han tycker nog att han själv är jävligt bra. Men det är väl trevligt för honom :)
Veckans låtar då? E-types var ok. Timbuktu har nog aldrig haft så många ord med från originalet. Imponerande ;) Tyckte refrängen var riktigt skön. Evas var väldigt stämningsfull och fin. Kommer kanske inte lyssna på den om och om igen. Wiehes version lät verkligen som om det var hans låt. Himla trallvänlig. Lalehs var vacker men inte heller den tror jag att jag kommer lyssna så mycket mer på. Jag får nog faktiskt ge Ledin lite cred för hans version av ”Dansa i neon”, han gjorde det bra.
Lite av Lenas härliga personlighet kommer fram vid 1:20 i klippet nedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar