Jag tror att man antingen tycker att filmen är skit eller riktigt bra. Det handlar om vad man tar den för och kanske vad man har för förväntningar. Tar man det på blodigt allvar tycker man säkert att det är samma historia som alltid: tuff elev (här tjejen Beca) går motvilligt med i grupp (här a capella gruppen The Barden Bellas) som hon/han till slut vill vara med i och ser till så att de lyckas och alla älskar alla. Och så en liten kärlekshistoria som följer det klassiska mönstret, den ena ointresserad, båda intresserade, något händer så en blir arg och besviken, sen blir allt bra. Och ska man ändå ha det kritiska ögat så stör man sig säkert på de klassiska stereotyperna som filmen bubblar över av. MEN om man istället ser det som en film som faktisk har en hel del självironi så får man plötsligt en riktigt charmig komedi med bra skådespel, lagom många och bra sångnummer, lite kärlek och en humor som stundtals verkligen överraskar. Det var nog det jag gillade mest, dialogerna som emellanåt innehöll riktigt roliga och oväntade repliker.
Betyg: 4-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar