Om vi börjar med det dåliga. Ni vet när man säger att något i en film är lite väl amerikanskt?! Så är hela denna film. Jag har inget emot lite pampig musik i de avgörande scenerna men här har man sådan musik bara någon lämnar ett rum och går längs korridoren (Undrar om de inte gick lite i slowmotion också). Sen är det ju det här med trovärdigheten. En film behöver inte vara rätt igenom trovärdig om det bidrar till lite rejäl action. Men det får inte gå så långt så man småskrattar. Det händer lite då och då i denna film. Nu låter det kanske som jag sågar filmen totalt men det gör jag faktiskt inte. Trots överdrivenheten tycker jag det är räckt fräckt i början när de intar vita huset. Jag gillar när det the bad guys är omänskligt skickliga och välplanerade. Jag gillar också när de goda slår tillbaka med allt de har (givetvis snyggt filmat och då lämpligtvis med den pampiga musiken till). Dock förvånar det mig lite att en film från USA visar upp en så pass lam amerikansk regering och militär. Förmodligen så får den vara så för att den ensamma hjälten ska kunna rädda dagen. Så det överdrivet amerikanska (ensamma hjälten som klarar allt, sjuttiosjutusen kärleksförklaringar till USA, skämtsamma kommentarer i situationer ingen någonsin skulle komma på ett skämt) drar ner betyget men samtidigt ger stundtals riktigt bra action betyget en liten knuff upp igen.
Betyg: 3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar